Vad är dålig andedräkt?
Dålig andedräkt kallas på fackspråk halitosis eller foetor ex ore. Begreppen beskriver olika varianter: med halitosis menas oftast den obehagliga lukten när du andas ut genom näsan med stängd mun, medan foetor ex ore är den dåliga luften som kommer ur munnen. Om du har dålig andedräkt under lång tid kan det vara ett tecken på sjukdom i tänderna, i tandköttet, i tandköttsfickorna eller i ämnesomsättningen. I det sista fallet går det inte att bli av med lukten så enkelt, utan orsaken måste först utredas.
Orsaker till dålig andedräkt
Orsaken till kraftig dålig andedräkt är oftast dålig munhygien och en obalans av bakterier i munhålan. Den obehagliga lukten kommer från bakterier som samlas, framför allt de plackbakterier som bryter ned organiskt material i munnen. De samlas vid tandköttskanten runt tänderna och längst bak på tungan. Bakterierna ökar även medan du sover, och därför är andedräkten sällan fräsch på morgonen. Även dåligt rengjorda tandproteser kan ge dålig lukt.
Den här orsaken går ofta att åtgärda med noggrann tandhygien. Det innebär att du bör borsta tänderna minst två gånger om dagen och regelbundet använda tandtråd eller andra hjälpmedel för att rengöra mellan tänderna. Då har du redan lagt en bra grund för att bli av med dålig andedräkt.
Halitosis
Om andedräkten luktar illa när du andas ut genom näsan finns orsaken oftast i svalget eller bihålorna. Det kan bland annat bero på:
- Bantning och fasta
- Långvarig snuva
- Kronisk bihåleinflammation
- Tumörer i näsa och svalg
- Luftvägssjukdomar
- Näspolyper
Dålig andedräkt orsakad av karies
Befintlig karies (hål i tänderna) kan också bidra till dålig andedräkt. Bakterier i plack omvandlar socker till syra som löser upp mineraler ur emaljen. Bakterierna kan även skada tandköttet. Tandköttsinflammation (gingivit) kan i värsta fall utvecklas till parodontit, och sådana inflammationer i munnen ger ofta dålig lukt.
Torr mun som orsak
Vid stress och psykisk belastning frisätter kroppen hormoner som minskar salivproduktionen. Med mindre saliv i en torr mun transporteras matrester och beläggningar bort sämre. För lite vätska, alkohol och rökning förstärker muntorrheten. Kraftig uttorkning av munslemhinnan kan därför också ge dålig andedräkt, till exempel vid förkylning, som biverkan av vissa läkemedel som psykofarmaka eller sömntabletter, eller om du sover med öppen mun. Tillräckligt med saliv är viktigt för god munhygien eftersom saliven spolar bort matrester. Muntorrhet gör att bakterier ökar i antal och kan därmed vara en orsak till dålig andedräkt.
Dålig andedräkt från näsa, halsmandlar eller svalg
Orsaken till dålig lukt ur munnen kan också finnas i öron-, näs- och halsregionen.
Bakterier kan angripa halsmandlarna och orsaka halsmandelinflammation (tonsillit) med sämre munhygien som följd. Av beläggningar på halsmandlarna kan det bildas tonsillstenar, där luktbildande bakterier trivs.
Influensa eller förkylning kan ge svalginflammation, och då kan det också lukta illa ur munnen.
Vissa personer har kronisk dålig andedräkt, vilket oftast beror på en störning i näs-svalgrummet. Det gäller i cirka 4–8 % av fallen.
Mage och tarm som orsak
En annan orsak till dålig andedräkt kan finnas i mag-tarmkanalen. Magsjukdomar ger ofta en sur lukt ur munnen. Följande tillstånd kan ligga bakom dålig andedräkt:
- Halsbränna
- Refluxsjukdom
- Divertiklar i mag-tarmkanalen
- Infektion med Helicobacter pylori
- Störningar i tarmfloran på grund av födoämnesintolerans
Kost och läkemedel
Det finns många fler orsaker. Kosten spelar en viktig roll. Förutom välkända livsmedel och njutningsmedel som alkohol, lök och vitlök kan även kaffe, ost och fisk ge dålig andedräkt. När maten bryts ned frisätter vissa bakterier fettsyror, polyaminer och flyktiga svavelföreningar, som ger dålig lukt. Svavelföreningarna är mycket luktaktiva och bildas av mikroorganismer som är vanligare vid sjukdomar i munnen, till exempel parodontit. Sjukdomar i tändernas fästapparat följs därför ofta av dålig andedräkt.
I sällsynta fall kan dålig andedräkt uppstå plötsligt som biverkan av vissa läkemedel eller vid sjukdomar i matsmältningssystemet, där halsbränna är ett vanligt följdsymptom.