Våra tänder
Alla har en unik uppsättning tänder, och ingen är exakt likadan som någon annans. Precis som fingeravtryck kan tänderna användas för att identifiera en person. Utifrån tänderna går det att utläsa bland annat ålder, kön, DNA och vissa sjukdomar.
Ett vuxet naturligt tandset består vanligtvis av 28 eller 32 tänder, beroende på om visdomständerna finns kvar. Vissa människor saknar visdomständer av genetiska skäl, och hos andra tas de ofta bort tidigt på grund av platsbrist.
Överkäken och underkäken har 14 respektive 16 tänder, och varje tand har sin egen form och uppgift. Totalt finns 8 framtänder, 4 hörntänder och 18 eller 20 kindtänder, där man skiljer mellan 8 premolarer och 8 eller 12 molarer. Molarerna är viktigast när maten ska malas. Framtänderna och hörntänderna biter av och delar maten i mindre bitar.
Så är en tand uppbyggd
Tandkronan och tandhalsen
Varje tand består av tandkrona (latin: corona dentis), tandhals och tandrot, och den är uppbyggd av flera lager.
Tandkronan är den del av tanden som syns och som inte täcks av tandköttet. På en frisk tand med friskt tandkött är det bara kronan du ser. Tandhalsen ligger vanligtvis dold under tandköttet. Om tandköttet drar sig tillbaka på grund av en sjukdom blir tandhalsen synlig.
Tandroten
Alla tänder har en tandrot. Framtänder, hörntänder och små kindtänder har oftast en rot, ibland två. Stora kindtänder har flera rötter och upp till fyra rotkanaler. Hörntänderna har de längsta rötterna.
Tandroten och tandhalsen omges av rotcement, som också är en del av tandens fäste. Förutom vatten, vävnad och fibrer består rotcementet främst av hydroxylapatit. Den benliknande substansen förankrar de så kallade Sharpey-fibrerna. Fibrerna är flexibla och dämpar trycket när du tuggar.
Emaljen
Tanden är uppbyggd av tre lager.
Det yttersta lagret är tandemaljen, som täcker den synliga delen av tanden, kronan. Emaljen är kroppens hårdaste substans och kan jämföras med kvarts i hårdhet.
Emaljen består nästan helt av mineraler, vilket gör den mycket tålig. Tack vare fluorid blir den dessutom mer motståndskraftig mot syror som annars löser upp kalk ur emaljen. Den effekten kan utnyttjas för att förebygga karies, genom att tillföra tänderna extra fluorid. Samtidigt gäller att emaljen inte växer tillbaka när den väl har gått förlorad.
Att emaljen bryts ned, oftast av syror, gör vanligtvis inte ont och märks knappt. Därför upptäcks det ofta först i ett sent skede.
Dentinet (tandbenet)
Under emaljen ligger dentinet, eller tandbenet. Dentinet omger tandnerven och är ungefär lika hårt som skelettet. Vid kronan täcks det av emalj och vid roten av rotcement. Rotcementet förankrar tanden i käkbenet med hjälp av fibrer, men är inte lika tåligt som emaljen.
Tandnerven (pulpan)
Pulpan fyller tandens inre och kallas i vardagligt tal tandnerv, eftersom den innehåller nervbanor. Den är tandens mest känsliga del. Förutom nervtrådar går det också lymfkärl och blodkärl genom pulpan, och de förser tanden med näring.
Tandens fäste och tandköttet
Tandens fäste är ett funktionellt system som består av tandkött, rothinna, rotcement och det omgivande käkbenet (alveolarbenet). Tillsammans tar dessa vävnader upp belastningen på tanden.
Tandköttet
Tanden hålls på plats av tandköttet och tandens fäste. Tandköttet är en del av munslemhinnan och sluter som en krage runt tandhalsen och tandens kanter.
Ett friskt tandkött är ljusrosa och ska inte blöda när du rör vid det eller borstar tänderna. Att regelbundet kontrollera tandköttet är viktigt för att upptäcka sjukdomar och inflammationer i munnen tidigt.
Därför ingår en bedömning av tandköttet vid varje kontroll hos tandläkare eller tandhygienist, och även vid professionell tandrengöring.
Rotcementet
Det tunna lagret täcker tandroten från tandhalsen ända ned till rotspetsen. Via fibrerna är rotcementet kopplat till tandfacket i käkbenet. Din tand är nämligen inte fastvuxen i käkbenet, utan hängs upp av fibrerna. De stöder dessutom tuggbelastningen genom att stimulera de benbildande cellerna.
Rothinnan
Rothinnan dämpar tuggtrycket när du biter ihop. Den omsluter hela rotområdet på en frisk tand och fyller utrymmet mellan tandfacket i käkbenet och roten. Förutom nerver innehåller rothinnan även blodkärl och lymfkärl.
Mjölktänder
Redan vid födseln finns både mjölktänderna och de permanenta tänderna anlagda i käken. Den första mjölktanden kommer vanligtvis fram omkring sexmånadersåldern, och de permanenta tänderna börjar normalt komma fram vid cirka sex års ålder.
Så vårdar du tänderna och tandens uppbyggnad
För att behålla en god munhygien och undvika tandköttsinflammation är det viktigt att borsta tänderna regelbundet. Den dagliga tandvården rengör framför allt de synliga ytorna, som emalj, fåror och tandkött, särskilt tandköttskanten. Även tandplack och matrester behöver tas bort. På så sätt skyddar du tänderna mot bakterier, karies och tandköttsproblem, och minskar risken för tandvärk. En ljudvågstandborste kan göra rengöringen enklare. Rådgör med tandläkare vid ihållande besvär.