Så uppstår karies
Karies är ett av de vanligaste tandproblemen överhuvudtaget. Den orsakas av bakterier i munnen som lever på det socker vi äter och bildar en kladdig beläggning på tänderna. Bakterierna producerar syra som bryter ner emaljen och kan arbeta sig vidare mot tandnerven, så att det bildas hål. Syran sänker dessutom pH-värdet i munnen, vilket gör att bakterierna trivs och förökar sig, och då ökar risken för ytterligare skador.
De vanligaste typerna av karies
Det finns flera typer av karies. Här är de tre viktigaste:
- Haskaries drabbar oftast äldre vuxna med tillbakadragande tandkött och uppstår på ytan vid tandhalsen.
- Karies i gropar och fåror sitter på tuggytorna på kindtänderna. Med rätt borstteknik kan du motverka den, men den kan snabbt bli ett allvarligt problem om du inte tar hand om din munhygien.
- Ytkaries uppstår på tändernas släta ytor när bakterier inte tas bort och tandplack byggs upp. Den som drabbas kan motverka den genom regelbunden och noggrann rengöring av mellanrummen mellan tänderna och genom att borsta med tandkräm med fluor.
Tidiga tecken och symtom på karies
Karies kommer ofta utan förvarning. I det tidiga stadiet (initial karies) gör det oftast inte ont, men emaljen börjar långsamt förlora mineraler, och risken för större skador ökar. Därför är det viktigt att agera tidigt. Känner du igen tecknen kan du ta hand om din munhälsa i tid. Vanliga tecken är att tänderna är känsliga för varm eller kall mat och dryck, synliga missfärgningar, tandvärk eller dålig andedräkt.
Vad händer om karies inte behandlas?
Obehandlad karies kan skada tänderna rejält. När angreppet växer bryts mer av emaljen ner och djupare lager av tanden blottas. Bakterierna sprider sig i de lagren, som försvagas ytterligare, och risken för infektion ökar. När karies når dentinet kan det göra ont när du tuggar eller biter, och missfärgningar uppstår på grund av plackavlagringar. Om karies får fortsätta obehindrat kan den leda till allvarliga tandproblem som bölder. Agera därför vid de första tecknen, så slipper du långvariga följder.
Hur karies påverkar tandköttet
Karies drabbar inte bara tänderna utan kan också skada tandköttet. När bakterierna sprider sig når de till slut tandköttskanten och orsakar en inflammation som kallas gingivit. Svullet tandkött kan blöda när du borstar tänderna eller använder tandtråd, göra ont i munnen och ge en obehaglig smak. Om det inte behandlas kan en tandköttssjukdom utvecklas som leder till benförlust kring tänderna och till slut tandlossning.
Så förebygger du karies
För att förebygga karies är det viktigt att ha en fast daglig rutin för tandvården. Det behöver inte vara krångligt. Med små steg varje dag kan du undvika besök hos tandläkaren. Att borsta tänderna två gånger om dagen förebygger inte bara karies utan ger också frisk andedräkt och en len känsla i munnen. Tänk på att borsta alla tandytor, ta bort matrester och använda tandtråd en gång om dagen. Dessutom kan tandvänliga mellanmål som knapriga frukter och grönsaker öka salivflödet, vilket skyddar tänderna genom att skölja bort sockerrester och kariesbakterier. Följer du de här råden är du på god väg mot friska tänder.
Besök också regelbundet tandläkare eller tandhygienist för professionell tandrengöring. Upptäcks tidig karies kan tandläkaren bedöma om angreppet går att stoppa. Rådgör med tandläkare vid ihållande besvär.
Behandling av karies
Att ta hand om tänderna kräver ofta extra uppmärksamhet när karies väl har uppstått. Regelbunden tandborstning och tandtråd är en viktig del av all munvård, men ibland kräver karies ett mer ingripande besök. Då är det bästa sättet att behandla karies på rätt sätt ett ordentligt samtal med din tandläkare.
Tandläkaren bedömer hur långt kariesangreppet har kommit och kan föreslå lämplig behandling, till exempel fyllningar eller kronor som återställer tandens form och funktion. Rotbehandling är en nödvändig del av behandlingen när karies har nått tandens innersta lager. Då tas de infekterade och förstörda delarna av tanden bort för att förhindra skador på omgivande tänder och vävnad. En rotbehandling kräver oftast flera besök och börjar med en röntgenbild som visar var och hur djupt hålen sitter.