Vad är tandsten och hur bildas det?
Tandsten är hårdnad tandplack som sitter fast på tändernas ytor. Mineraler i saliven hjälper till att återuppbygga emaljen efter syraangrepp, till exempel när du ätit eller druckit något surt eller sockerrikt. Samma mineraler kan dock också lagras in i plackbeläggningen. Det sker framför allt på ställen som inte blivit tillräckligt rena vid tandborstning. Redan inom några dagar kan placken hårdna så mycket att den inte går att få bort med vanlig daglig borstning.
Tandsten bildas smygande och märks ofta inte förrän den syns eller ger besvär. Den kan sitta både ovanför och under tandköttskanten. Ovanför tandköttskanten bildas den oftast nära de stora spottkörtlarna, alltså på de nedre framtänderna och de övre kindtänderna. Under tandköttskanten sitter tandstenen i tandköttsfickorna. Där syns den inte och kan bara upptäckas vid en undersökning hos tandläkare eller tandhygienist.
Tandsten är hårdare än tandplack och sitter fast ordentligt. Den är gulaktig till brun och har en skrovlig yta. Ytan gör det lätt för ny plack att fästa och för bakterier att föröka sig. Därför är det klokt att låta tandläkare eller tandhygienist ta bort tandsten regelbundet. Utan borttagning kan tandsten öka risken för karies och tandköttssjukdomar.
Varför är tandsten ett problem?
Tandstenen i sig orsakar inte direkt parodontit, men de levande plackbakterierna som fastnar på den skrovliga ytan gör det. Där det inte finns plack kan det inte heller bildas tandsten. Den skrovliga ytan fungerar som fäste för mer plack, som i sin tur mineraliseras. Tandsten byggs därför upp i lager och kan med tiden bildas på alla tänder, framför allt på framtänderna och kindtänderna.
Tandsten kan ställa till med mer än estetiska problem. Bakterierna i den skrovliga beläggningen bildar syror som angriper emaljen och kan leda till hål i tänderna. De kan dessutom orsaka inflammation i tandköttskanten, så kallad gingivit. Om tandköttsinflammationen inte behandlas kan den utvecklas till parodontit, en allvarlig sjukdom som kan leda till tandlossning och som påverkar hela tandens fästapparat.
Tandsten kan också bidra till dålig andedräkt. Bakterierna som lever på tandstenen bildar svavelföreningar som luktar illa. Det kan kännas obehagligt och påverka självförtroendet.
Tandsten kan även påverka hur leendet ser ut. Den är ofta gulaktig eller brun, och missfärgningarna syns särskilt på de nedre framtänderna och de övre kindtänderna. I värsta fall kan det bli aktuellt med tandersättning eller implantat för att återställa tändernas utseende och funktion.
Tandsten är alltså inte bara ett kosmetiskt problem utan kan också påverka munhälsan. Därför är det viktigt att förebygga och ta bort tandsten med bra munhygien och regelbunden professionell tandrengöring.
Så förebygger du tandsten
God munhygien är nyckeln. Borsta tänderna minst två gånger om dagen med en mjuk tandborste så att du inte skadar tandköttet. En eltandborste kan vara extra effektiv eftersom den ofta når alla delar av munnen bättre och tar bort plack mer effektivt.
Även tandtråd är en viktig del av munhygienen. Tandtråden tar bort plack och matrester mellan tänderna, dit tandborsten ofta inte når. Använd gärna tandtråd minst en gång om dagen, helst före sänggåendet.
Kosten spelar också roll. Sockerrika mat och drycker främjar plackbildning, så försök begränsa sockret. Att dricka mycket vatten håller munnen ren och ökar salivproduktionen, vilket hjälper till att neutralisera syror och rengöra tänderna.
Slutligen hjälper en fluorhaltig tandkräm till att stärka emaljen. Fluorid remineraliserar emaljen och gör den mer motståndskraftig mot syraangrepp från plackbakterier. Att hålla placken borta är det bästa sättet att minska risken för sjuka tänder och sjukt tandkött.
Sammanfattningsvis handlar det om goda dagliga vanor, en balanserad kost och regelbunden professionell tandrengöring hos tandläkare eller tandhygienist. Med de vanorna kan du bidra till en frisk mun och minska risken för tandsten och de problem den för med sig.