Tillbaka till översikten
Leende man med lockigt hår borstar tänderna med blå tandborste

Hur sköter man tandköttet på rätt sätt?

Munvård19 juli 20235 min läsning

Vill du ha friska tänder och friskt tandkött? Då är god munhygien avgörande. Bristfällig tandköttsvård kan leda till blödande tandkött, tandköttsinflammation (gingivit) och andra tandköttssjukdomar. Men oroa dig inte – med några enkla rutiner kan du hålla tandköttet friskt och undvika problem längre fram.


Andrea Seraina

Andrea Seraina

Dental Content Specialist

Tandvård för friskt tandkött

Här går vi igenom vad som hjälper dig att sköta din tandvård och hålla tandköttet friskt.

Tandborstning: grunden i munvården

Regelbunden tandborstning är grunden för god munhälsa. Borsta tänderna noggrant minst två gånger om dagen, morgon och kväll. Välj en tandborste med mjuka borst så att du inte skadar tandköttet. Ett alternativ är vår ljudvågstandborste. Se till att rengöra alla tänder, även de längst bak.

Även tandhalsarna spelar en viktig roll i tandköttsvården. Tandhalsen är övergången mellan tandköttet och emaljen. Området kan vara känsligt och utsatt för problem som karies vid tandhalsen eller överkänsliga tandhalsar. Borsta med lätt tryck och rätt teknik, så att både tandkött och tandhalsar rengörs skonsamt.

Har du känsliga tänder kan en tandkräm för känsliga tänder ge extra stöd. Regelbunden professionell tandrengöring hos tandhygienist hjälper dessutom till att upptäcka och behandla problem med tandhalsar och tandkött i tid.

Tandkräm och fluorid: ett bra par för friskt tandkött

Välj en tandkräm med fluorid för att skydda tänderna mot karies. Fluorid stärker emaljen och kan bidra till att förebygga problem med tandköttet. Lägg en ärtstor mängd tandkräm på tandborsten och borsta försiktigt med cirkelrörelser. Alla våra blekande tandkrämer, som Whitening Toothpaste Extra White, innehåller fluorid.

Tandtråd och mellanrumsborstar: rengör mellan tänderna

Utöver tandborstningen är det viktigt att rengöra mellan tänderna. Använd tandtråd eller mellanrumsborstar regelbundet för att ta bort matrester och tandplack som samlas mellan tänderna. Det hjälper till att förebygga tandköttsinflammation och tandköttsfickor.

Hur ofta du behöver använda tandtråd beror på dina behov. Generellt rekommenderas tandtråd minst en gång om dagen för en effektiv rengöring av tandmellanrummen.

Tänk dock på att för hård eller felaktig användning kan irritera tandköttet. Om du drar för hårt eller sågar fram och tillbaka för mycket kan det skada det ömtåliga tandköttet. För tandtråden försiktigt mellan tänderna med lätt tryck.

Om du är osäker på hur ofta du ska använda tandtråd, eller om du gör rätt, kan du fråga din tandhygienist eller tandläkare. Du får då råd som passar just ditt tandkött och din munhälsa.

Munskölj för frisk andedräkt

Munskölj kan vara ett bra komplement i munvården. Det kan bidra till att minska tandköttsinflammation och ger en fräschare andedräkt. Använd munskölj efter tandborstningen, skölj munnen noggrant i ungefär 30 sekunder och spotta sedan ut. Munskölj ersätter dock inte tandborstning.

Tandköttsgel för riktad vård

Vid tandköttsproblem som blödande tandkött, tandköttsinflammation eller gingivit kan en gel för tandköttsvård vara ett riktat stöd. Den verkar lugnande och vårdande på tandköttet och kan stödja munslemhinnans återhämtning.

Svartkumminolja

Svartkumminolja är en produkt som ofta nämns i tandköttsvård. Oljan har länge uppskattats för sina hälsofördelar och beskrivs ha antiinflammatoriska och antimikrobiella egenskaper, som kan ge stöd vid tandköttsinflammation och bakterietillväxt i munnen.

Svartkumminolja bör dock inte ses som enda behandling vid tandköttssjukdom, utan som ett komplement till den vanliga munvården. Rådgör med tandläkare eller tandhygienist innan du lägger till nya produkter i rutinen, så att de passar just dig.

Regelbunden tandrengöring och munhälsokontroll

För att hålla tandköttet friskt är regelbunden professionell tandrengöring hos tandhygienist viktig. Då tas hårda beläggningar bort, vilket förebygger tandköttssjukdomar. Regelbundna kontroller hos tandläkare hjälper dessutom till att upptäcka problem i ett tidigt skede.

Vad händer om du inte sköter tandköttet?

Tandköttssjukdomar kan se olika ut och ha olika svårighetsgrad. Här är några vanliga:

Gingivit (tandköttsinflammation)

Gingivit är en inflammation i tandköttet. Den orsakas oftast av tandplack, en kladdig beläggning av bakterier och matrester på tänderna. Gingivit visar sig ofta som rött, svullet och ömt tandkött som lätt blöder.

Parodontit

Parodontit, i dagligt tal ofta kallad tandlossning, är en mer avancerad form av gingivit där inflammationen sprider sig till vävnaden och benet runt tanden. Obehandlad parodontit kan leda till att tänder går förlorade. Symtom kan vara blödande tandkött, djupa tandköttsfickor, tillbakadragande tandkött och lösa tänder.

Orsaker till tandköttsinflammation

Det här är vanliga orsaker till att tandköttet blir inflammerat:

  • Bristfällig munhygien: Om tandplacket inte tas bort ordentligt kan bakterier föröka sig och infektera tandköttet. Sällsynt eller felaktig tandborstning och att man hoppar över rengöring mellan tänderna är en vanlig orsak till tandköttsinflammation.
  • Rökning: Rökare har ett försvagat immunförsvar och sämre blodcirkulation i tandköttet. De drabbas därför lättare av tandköttsinflammation och får ofta svårare förlopp.
  • Hormonella förändringar: Svängningar i hormonnivåerna, till exempel under puberteten, graviditet eller klimakteriet, kan göra tandköttet känsligare och öka risken för inflammation.
  • Diabetes: Personer med diabetes drabbas lättare av tandköttssjukdomar, eftersom förhöjda blodsockervärden ökar risken för infektioner och inflammation i munnen.
  • Ärftlighet: Vissa människor har en ärftlig benägenhet för känsligt tandkött och drabbas därför lättare av inflammation.
  • Dålig andedräkt: Sjukt tandkött kan leda till dålig andedräkt. I inflammerade områden kan bakterier växa till och ge en obehaglig lukt.

Så känner du igen friskt tandkött

Att känna igen friskt tandkött är viktigt för att kunna förebygga problem och agera i tid. Här är några kännetecken:

  • Rosa färg: Friskt tandkött är oftast blekrosa eller korallrosa. Det ska inte vara tydligt rött.
  • Fast konsistens: Friskt tandkött är fast och spänstigt. Det ska inte kännas svullet.
  • Ingen blödning: Tandköttet ska inte blöda när du borstar tänderna eller använder tandtråd. Blödning kan vara ett tecken på tandköttsinflammation som gingivit.
  • Sitter tätt kring tanden: Friskt tandkött ska sluta tätt om tanden, utan glapp och utan att tandhalsen syns.
  • Ingen smärta eller ömhet: Friskt tandkött gör normalt inte ont. Om du känner smärta eller obehag i tandköttet kan det tyda på ett problem.

Friskt tandkött kan se olika ut från person till person, och vissa har av naturen tunt eller mörkt tandkött. Märker du tecken på inflammation, smärta eller andra förändringar bör du kontakta tandläkare. Vid en undersökning kan man bedöma om tandköttet är friskt eller behöver behandlas. Regelbundna kontroller hjälper dig att följa tandköttets hälsa och upptäcka problem tidigt.

Det här kan också intressera dig

Leende kvinna med blont hår sticker ut tungan och blinkarTandhälsa

Vad är gingivit (tandköttsinflammation)?

Gingivit är en vanlig form av tandköttsinflammation som kan leda till parodontit och tandlossning om den inte behandlas. Den goda nyheten är att gingivit går att förebygga och vända med rätt munvård. Här går vi igenom orsakerna och hur du undviker problemet.

Leende kvinna med lockigt hår håller en blå tandborste med tandkrämMunvård

Hur sköter man tänderna på rätt sätt?

Minns du när skoltandvården kom på besök och hela klassen fick lösa upp lila eller mörkblå tabletter i munnen? Tabletterna lämnade färgade fläckar på tänderna, och vissa elever fick mer färg än andra. Det var ett enkelt sätt att se hur väl man egentligen hade borstat – och en bra start när det gäller tandvård.

Leende kvinna borstar tänderna med en blå tandborste mot vit bakgrundTandhälsa

Hur påverkar diabetes tänderna och tandköttet?

Diabetes och munhygien hänger nära ihop. Människor med diabetes har större risk för sjukdomar i tandköttet och tandens fäste, som gingivit och parodontit, och även käkbenet kan påverkas. Sambandet går åt båda håll: ihållande inflammation i munnen gör att insulinet verkar sämre, vilket kan höja blodsockret. Framför allt vid typ 1-diabetes kan parodontit bidra till rubbad ämnesomsättning på grund av insulinbrist. Parodontit kan dessutom påverka andra följdsjukdomar vid diabetes, till exempel i ögon, nerver, njurar och hjärta.